<3

Flytten blev av i lördags, tror dem var 15 killar som lastade ur lägenheten och lastade in i huset! Fort gick det, ca 2 timmar tror jag. Hemma i huset var vi ca 6 flickor som lastade upp ur kartonger. Tuuusen miljoner tack alla som har hjälpt oss me flytten, utan er hade vi nog fortfarande suttit fast på Mjölkudden ;)
Denna vecka ha rullat på snabbare än ngnsin, harförsökt njutaavvarje sekund i vår nya miljö tillsammans med hela familjen. Vilmas inskolning startade vi i måndags, hon verkar trivas toppen hos dagmamman. Som idag då jag ämnade henne för första ggn och for därifrån, då sa hon bara "hejdå, vi ses sen mamma", sen när jag hämtade henne så ville hon inte följa med hem :) haha, måste väl vara ett gott betyg!?

Jag tycker att "vilma-veckorna" går alldeles för snabbt! Det gör ont i hjärtat flera dagar före fredagen då vi måste lämna tillbaka henne :( Jag önskar såå mycket att jag fick mer tid med henne! Det enda jag kan göra för att förbättra situationen är att plugg så mycket som möjigt vecka jag inte har henne så jag kan plugga nästintill ingenting veckan hon är hos oss. Jag och Johan har iaf pratat och kommit fram till att nu först ska jag ju plugga fram tills 2 månder innan bebisen kommer, efter det blir jag mammaledig i ca 1 år, för att bara snabbt göra klart min praktik och få ut betygen. Sen kommer jag nog fortsätta vara hemma 1/2 år till iaf.. Och när jag väl går tillbaka till jobb kommer jag jobba ca 50 %, och lägga upp det på veckan vi inte har Vilma. För då kommer jag kunna vara hemma med Vilma och bebisen helt varannan vecka. Förstår ni underbart?! :) Hoppas även att Johan går ner till 75 %. Livet går ut på sååå mkt mer än att jobba! Och ändå spenderar man ca 8 tim/dag på jobbet, vilket resulterar till att barn ofta får växa upp på dagis/fritids osv. Självklart så finns det studer i livet man ej har möjlighet, exempelvis som ensamstående. Men har man möjlighet att jobba mindre än 100% så tycker jag det om ngt, är en självklar investering man borde göra på sina barn! Tiden som passerat kommer ju aldrig igen..


På tal om ngt annat så kanske det är dags att börja fota tjockmagen, särskillt eftersom att jag antar bilderna lär bli rätt fina då Johan tar dem, haha.. Men har bara inte blivit, och jag känner mig bara svälld o pluffsig.. Kan ju knappt gå en 20 minuters promenad/dag utan att få enorm värk i fogarna.

Nu ska jag släppa ut hundarna på gården så får dem härja av sig tills Jojje kommer hem :)
Nattiiii