Julafton är passerat och snart är det nytt år!
Veckan före julafton gick åt att vila, då jag har dåligt blodvärde så är jag väldigt och för det mesta hela tiden. Har försökt med järntabletter & blutsaft, men jag blir bara dålig, verkar vara intollerant mot järntillskott. Så snart ska jag få dropp med järn, det ska bli skönt att få lite ork tillbaka :)
Skolan ligger tyvärr på is, förra omgången jag pluggade hemifrån var jag nygravid och väldigt slut pga alla hormoner och sov väl mest dygnet runt. Tyckte det var tungt o tänkte att det inte kunde bli tyngre, men nu detta. Har ämnen denna omgång som för mig är totalt ointressanta, förutom ett. Svårt att sätta sig in i något man helst hade velat skita i haha. Nåja bara att ta tjuren i hornen. Vilma är då iaf ledig t om den 10:e Januari, så skänt att kunna ge henne lite vila, det behöver vi alla, vuxna som barn. Så efter den 10.e sätter jag igång med skolan och kämpar på tills bebis kommer :) Som det känns nu så känns bebis ankomst L^NGT borta, men 24 veckor är passerade, dvs mer än halva tiden har gått. O allt som vi har att göra, måste fixa o hur full vardagen är så kanske tiden inte går så sakta trots allt, man kan ju alltid hoppas!
Vi fick Vilma på Julafton, stackarn hade öron och ögoninflammation samt hööög feber. Hon baa grät och var helt förstörd. Vilket jag förstår. Vi hade ju julafton här på Kusön, 22 personer blev vi. Väldigt lyckad dag och kväll trots en fruktansvärt sjuk gumma. Så kul att min och älsklingens familj/släkt får lära känna varandra lite bättre. Jag har dessutom inte firat jul med min mamma och pappa sedan dom skiljdes då jag var 6 år gammal, och åren innan det minns jag inte. Så att få ha båda mina föräldrar här var verkligen en annorlunda men bra känsla :) Vi hade sagt bort alla julklappar till mig o Johan, men trots detta fick vi fruktansvärt mycket, man kände sig som ett barn hihi :D Men det bugar och bockar vi för! Vilma som var yngst i sällskapet överöstes med Julklappar, sååå snäll hon måste ha varit :DD Antalet kom väl upp till säkert 40 st :-0 sjukt! Vill ju inte att Vilma ska lära sig finna lyckan i saker, men samtidigt så uppskattar hon ju allt och det är ju barnens högtid :) Däremot anser jag att 4 ggr mindre hade varit alldeles lagomt!
Några av hennes julklappar var:
- Pjäxor och längdskidor
- Skridskor och hjälm
- Filmer
- Staffli
- Docka
- Kläder
- Spel
- Smycken
- Sminkspegel m. skrin och tillbehör
Och massa massa annat fint, tusen tack :) Eftersom hon var så sjuk så öppnade hon inte ens hälften på julafton och resten dagen där på.
Vi är fortfarande sjuka här hemma. Så vi bara myser, leker, ser film och umgås inomhus. Börjar dock bli lite less på att inte kunna umgås och alla utomhusaktiviteter. Vilma saknar ju att leka med alla hennes vänner. Men snaaaart! :)
Nu ska jag ta o leka lite med Vilma och fixa lite här hemma.
Skolan ligger tyvärr på is, förra omgången jag pluggade hemifrån var jag nygravid och väldigt slut pga alla hormoner och sov väl mest dygnet runt. Tyckte det var tungt o tänkte att det inte kunde bli tyngre, men nu detta. Har ämnen denna omgång som för mig är totalt ointressanta, förutom ett. Svårt att sätta sig in i något man helst hade velat skita i haha. Nåja bara att ta tjuren i hornen. Vilma är då iaf ledig t om den 10:e Januari, så skänt att kunna ge henne lite vila, det behöver vi alla, vuxna som barn. Så efter den 10.e sätter jag igång med skolan och kämpar på tills bebis kommer :) Som det känns nu så känns bebis ankomst L^NGT borta, men 24 veckor är passerade, dvs mer än halva tiden har gått. O allt som vi har att göra, måste fixa o hur full vardagen är så kanske tiden inte går så sakta trots allt, man kan ju alltid hoppas!
Vi fick Vilma på Julafton, stackarn hade öron och ögoninflammation samt hööög feber. Hon baa grät och var helt förstörd. Vilket jag förstår. Vi hade ju julafton här på Kusön, 22 personer blev vi. Väldigt lyckad dag och kväll trots en fruktansvärt sjuk gumma. Så kul att min och älsklingens familj/släkt får lära känna varandra lite bättre. Jag har dessutom inte firat jul med min mamma och pappa sedan dom skiljdes då jag var 6 år gammal, och åren innan det minns jag inte. Så att få ha båda mina föräldrar här var verkligen en annorlunda men bra känsla :) Vi hade sagt bort alla julklappar till mig o Johan, men trots detta fick vi fruktansvärt mycket, man kände sig som ett barn hihi :D Men det bugar och bockar vi för! Vilma som var yngst i sällskapet överöstes med Julklappar, sååå snäll hon måste ha varit :DD Antalet kom väl upp till säkert 40 st :-0 sjukt! Vill ju inte att Vilma ska lära sig finna lyckan i saker, men samtidigt så uppskattar hon ju allt och det är ju barnens högtid :) Däremot anser jag att 4 ggr mindre hade varit alldeles lagomt!
Några av hennes julklappar var:
- Pjäxor och längdskidor
- Skridskor och hjälm
- Filmer
- Staffli
- Docka
- Kläder
- Spel
- Smycken
- Sminkspegel m. skrin och tillbehör
Och massa massa annat fint, tusen tack :) Eftersom hon var så sjuk så öppnade hon inte ens hälften på julafton och resten dagen där på.
Vi är fortfarande sjuka här hemma. Så vi bara myser, leker, ser film och umgås inomhus. Börjar dock bli lite less på att inte kunna umgås och alla utomhusaktiviteter. Vilma saknar ju att leka med alla hennes vänner. Men snaaaart! :)
Nu ska jag ta o leka lite med Vilma och fixa lite här hemma.
Förändringar..
Alla som känner mig bra vet hur pass känslig jag är. Händer det något bra eller dåligt för mig eller dem som står mig nära så känner jag deras känslor. Jag känner sådan pass sympati att jag ofta måste tvunga mig själv att inte känna, för man orkar ju inte bära alla andras bördor samt sina egna i längden. Men det är lättare sagt än gjort när man bryr sig!
Nu som gravid är jag ännu värre på alla känslomässiga plan ;) Räcker att jag ser ett kort på Vilma så börjar jag gråta för att jag fylls av så mycket känslor. Det är konstigt hur alla hormoner kan påverka en så himla mycket! Mina hundar är verkligen endast hundar för mig, men nu kan jag få dåligt samvete om dem ej får sova i sängen eller om jag måste lämna dem ett tag ensam. Tänk att man kan fyllas av så mycket moderskänslor, mer än man redan har, det är underbart!
Bebis och magen växer, på Ultraljudet vi gjorde den 26:e November så visade det sig att det mest troligt blir en liten pojke i familjen :) Vi velar ju lite till och från med namn, men vi är faktiskt väldigt överens om de namn vi har hittills. Kom gärna med förslag! :)
Har ju fortfarande inte tagit nå magbilder, men vi hinner. Än är vi bara i vecka 21. Funderar på att ta nu i helgen då Vilma kommer hem <3 På lördag ska vi till Norrigården och fira svärfar som fyller 51 år, blir julbord. Så stämningsfullt och mysigt där, kommer bli toppen! Vilma ska få sova middag på dagen så hon orkar med kvällen.
Ne nu ska jag ta o fixa vidare här så jag får något alls gjort idag..
Nu som gravid är jag ännu värre på alla känslomässiga plan ;) Räcker att jag ser ett kort på Vilma så börjar jag gråta för att jag fylls av så mycket känslor. Det är konstigt hur alla hormoner kan påverka en så himla mycket! Mina hundar är verkligen endast hundar för mig, men nu kan jag få dåligt samvete om dem ej får sova i sängen eller om jag måste lämna dem ett tag ensam. Tänk att man kan fyllas av så mycket moderskänslor, mer än man redan har, det är underbart!
Bebis och magen växer, på Ultraljudet vi gjorde den 26:e November så visade det sig att det mest troligt blir en liten pojke i familjen :) Vi velar ju lite till och från med namn, men vi är faktiskt väldigt överens om de namn vi har hittills. Kom gärna med förslag! :)
Har ju fortfarande inte tagit nå magbilder, men vi hinner. Än är vi bara i vecka 21. Funderar på att ta nu i helgen då Vilma kommer hem <3 På lördag ska vi till Norrigården och fira svärfar som fyller 51 år, blir julbord. Så stämningsfullt och mysigt där, kommer bli toppen! Vilma ska få sova middag på dagen så hon orkar med kvällen.
Ne nu ska jag ta o fixa vidare här så jag får något alls gjort idag..
