<3

Alla som känner mig bra vet hur pass känslig jag är. Händer det något bra eller dåligt för mig eller dem som står mig nära så känner jag deras känslor. Jag känner sådan pass sympati att jag ofta måste tvunga mig själv att inte känna, för man orkar ju inte bära alla andras bördor samt sina egna i längden. Men det är lättare sagt än gjort när man bryr sig!
Nu som gravid är jag ännu värre på alla känslomässiga plan ;) Räcker att jag ser ett kort på Vilma så börjar jag gråta för att jag fylls av så mycket känslor. Det är konstigt hur alla hormoner kan påverka en så himla mycket! Mina hundar är verkligen endast hundar för mig, men nu kan jag få dåligt samvete om dem ej får sova i sängen eller om jag måste lämna dem ett tag ensam. Tänk att man kan fyllas av så mycket moderskänslor, mer än man redan har, det är underbart!

Bebis och magen växer, på Ultraljudet vi gjorde den 26:e November så visade det sig att det mest troligt blir en liten pojke i familjen :) Vi velar ju lite till och från med namn, men vi är faktiskt väldigt överens om de namn vi har hittills. Kom gärna med förslag! :)

Har ju fortfarande inte tagit nå magbilder, men vi hinner. Än är vi bara i vecka 21. Funderar på att ta nu i helgen då Vilma kommer hem <3 På lördag ska vi till Norrigården och fira svärfar som fyller 51 år, blir julbord. Så stämningsfullt och mysigt där, kommer bli toppen! Vilma ska få sova middag på dagen så hon orkar med kvällen.

Ne nu ska jag ta o fixa vidare här så jag får något alls gjort idag..